Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Dynamisk binär översättning är en teknik för att köra program kompilerade för en plattform på en annan inkompatibel plattform. Tekniken finns bland annat implementerad i många konsolemulatorer, men det finns även andra exempel där tekniken använts, t.ex. vid arkitekturskiften. Nära besläktade områden är dynamisk kompilering och dynamisk optimering. För att undersöka tekniken (dynamisk översättning) närmare implementerades den i en, redan färdig, interpretativ (switch-baserad) Chip-8 emulator.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur dynamisk svårighetsjustering påverkar hur spelare värderar ett spels svårighet, presterar under en spelsession och huruvida de kan upptäcka ett system för sådan justering samt identifiera hur det fungerar.  Arbetet vilar främst på Robin Hunickes arbete kring dynamisk svårighetsjustering men vidrör även koncept som svårighet, flow och olika typer av svårighetsjustering. För att undersöka huruvida system för dynamisk svårighetsjustering påverkar spelande har ett plattformsspel utvecklats och speltestats i två versioner av en handfull respondenter, en version som justerar svårigheten i spelet dynamiskt och en som balanserats för hand. Resultatet från dessa speltester ger inga direkta stöd för att dynamisk svårighetsjustering får spelare att prestera bättre och tyder på att spelare vid en första spelomgång har svårt att identifiera system för dynamisk svårighetsjustering. Resultatet visar dock även på att mer undersökningar kan behövas på ämnet i framtiden..

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken påverkan dynamisk musik har på narrativet i ett datorspel. Den transdiegetiska musiktypen dynamisk musik har jämförts med den ickediegetiska musiktypen statisk musik i ett action- science fictionspel för att se vilka skillnader de har på spelarens upplevelse av narrativet. Åtta testpersoner har fått spelat två spelversioner med de olika typerna musik och sedan intervjuats om deras upplevelse. Resultatet har visat tendenser på att det finns ett samband mellan dynamisk musik och spelarens upplevelser av specifika händelser. Skillnaden mellan dynamisk musik och statisk musik har visat sig vara att den dynamiska musiken har en möjlighet att representera en händelse i ett specifikt ögonblick vilket inte är möjligt med statisk musik.

Syftet med studien är att ta reda på om dynamisk pedagogik går att använda i praktisk verksamhet. Studien har ett kvalitativt perspektiv och består av en litteraturstudie av Lipschütz (1971/ 2004), en intervjustudie med tre deltagare och en enkätstudie med 32 deltagare. Deltagarna har genomgått utbildning i dynamisk pedagogik och/eller är medlemmar i Korda ? föreningen för dynamisk pedagogik, en del använder dynamisk pedagogik i praktisk verksamhet och andra gör det inte. Resultatet diskuteras mot bakgrund av tankar och teorier kring den dynamiska pedagogikens framväxt,målsättning och metoder.Resultatet visar att dynamisk pedagogik går att använda, och används, i praktisk verksamhet i olikagrad, på olika sätt och i många olika slags verksamheter, främst i ledarskap och inom utbildning avolika slag, framförallt för personlighetsutveckling, grupputveckling och ledarskapsutveckling.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Dynamisk pedagogik, kan användas för att bearbeta och hantera konflikter i förskolans och skolans värld.Följande frågeställningar har besvarats i uppsatsen:-Hur definieras konflikter av lärare och tidigare studenter som lett eller gått kurser i Dynamisk pedagogik?-Vad innebär konfliktbearbetning bland barn och vuxna med hjälp av Dynamisk pedagogik och hur skiljer det sig från annan konflikthantering?-Hur används konfliktbearbetning/ hantering i arbetet med barn och vuxna med hjälp av Dynamisk pedagogik?-Hur kan Dynamisk pedagogik användas för att förebygga och hantera mobbning i skolan?-Hur ser lärare och tidigare studenter som lett eller gått kurser i Dynamisk pedagogik på aggressivitet och våld bland barn och vuxna och hur kan sådana beteenden hanteras?-Hur upplever respondenterna att de har påverkats av den Dynamiska pedagogiken när det gäller deras sätt att hantera konflikter och vad anser de att lärare ska ha för kunskaper om konfliktbearbetning/ hantering?Den metod som använts för att belysa frågeställningarna har varit intervjuer med nio lärare som undervisar i Dynamisk pedagogik alternativt läst kurser i Dynamisk pedagogik.Här följer en sammanfattning av resultatet från respektive frågeställning:Hur definieras konflikter av lärare och tidigare studenter som lett eller gått kurser i Dynamisk pedagogik?De flesta av studiens deltagare ser konflikter som ett sätt att utvecklas och samtliga deltagare anser att konflikterna behöver hanteras för att inte konflikten ska utvecklas destruktivt. En konflikt kan uppstå på grund av att människor har olika behov och därför inte kan komma överens..

Arbetets syfte är att undersöka hur användandet av dynamisk svårighet i jämförelse mot användningen av statiska svårighetsgrader påverkar ett casualspels återspelningsvärde och huruvida spelare upplever inlärningskurvan annorlunda. De teorier som ligger grund för arbetet fokuserar kring två områden, där det ena är hur dynamisk svårighet utformas på bästa sätt och vilka fördelar det skulle kunna bidra med. Det andra kretsar kring casualspel och varför casualspel har haft den framgång och vad det är som tilltalar spelare att spela dem samt vad det är som ger spel återspelningsvärde och väl utformade inlärningskurvor. För att utföra undersökningen har två versioner av ett casualspel, vars spelmekanik fokuserar runt skrivhastighet på tangentbord, utvecklats där den ena använder sig av dynamisk svårighet medan den andra använder sig av tre statiska svårighetsgrader. Resultatet från undersökningen visar inte på ett direkt samband att dynamisk svårighet skulle ge ett spel högre återspelningsvärde men att några av de problem som uppstår vid statiska svårighetsgrader kan lösas.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur produktkatalogens utformning kan påverka det industriella köpbeteendet. Vidare syftar vi till att ta reda på vilken roll produktkatalogen kan spela i det industriella relationsbyggandet. Vi avser således att ge ett bidrag till kunskapsmängden rörande industriell kommunikation. Den teoretiska referensramen har skapats utifrån teorier och tidigare forskning inom industriell kommunikation, industriellt köpbeteende, konsumentbeteende och industriell säljprocess. Utifrån denna referensram har metoden för insamlandet av data fastställts.

I detta arbete har jag undersökt vikten av intuitivt hantverksarbete och vidare hur det kan ta sig uttryck i en industriell process. Är resultatet alltid förutbestämt och oföränderligt i en industriell produktion, eller kan jag föra in risk som en faktor för att skapa unika objekt?.

Detta  arbete  studerar  huruvida  en  dynamisk  balansering  av  rättvisa  kan  förhöja spelares uppfattning av balans i tävlingsinriktade asymmetriska spel. Arbetet grundar sig  på  att  balans  är  relativt  vilket  gör  att  statisk  balansering  i  tävlingsinriktade asymmetriska spel kan uppfattas som orättvisa. Arbetet utgår ifrån Schell och Sirlins definitioner  av  balans  samt  bygger  på  deras  teorier  om  hur  ett  rättvist  spel  bör designas. Ett kortspel med en dynamisk balanseringsmekanik utvecklas och testas av tre  grupper  där  en  grupp  spelar  utan  den  dynamiska  balanseringsmekaniken,  en grupp  spelar  med  den  och  en  grupp  spelar  både  med  och  utan  den  dynamiska balanseringsmekaniken. Under undersökningen erhålls data dels genom observation av  spelandet  och  dels  från  semistrukturerade  intervjuer.  Resultaten  ger  ingen enhetlig  bild  men  tyder  på  att  en  dynamisk  balanseringsmekanik  kan  förhindra  att obalans  uppstår  samt  att  det  i  de  grupper  den  använts  upplevdes  öka  spelets underhållningsvärde.  .

Standarder används i alla organisationer som en frivillig överenskommelse om att lösa ett återkommande problem eller en rekommendation på ett arbetssätt.Standarder inom industriell automation SIS/TK 279 har använts inom tillverkningsindustrin under lägre tid men pga. många faktorer begränsades dess användning.Syftet med detta arbete är att undersöka vilka faktorer som orsakades de nuvarande begränsningarna och hur skulle kunna reducera både tid och kostnader genom att nyttja dessa standarder, och på så sätt demonstrera behovet av standarder för industriell automation. Genom att använda sig av kvalitativa metoder skall kartläggningen ge en överblick av de befintliga internationella standarderna inom industriell automation . Behovsinventering skall ske genom att intervjua aktiva personer inom automation och litteratur studie. Sedan skall föreslås hur olika standarder för industriell automation kan fylla behovsgap och öppna upp för nya möjligheter inom den svenska tillverkningsindustrin.Analysen resulterades i de nuvarande begränsningsproblem som orsakades av följande; Bristande kunskaper om standarder som förekommer i alla delar av näringslivet. Bristandande resurser i form av brist på kunniga personer och ekonomiska hinder.Svårigheter för tolkning och tillämpning av standarder.Ovanstående och många andra faktorer minskar intresset för deltagning och framtagning av nya standarder inom industriell automation.

Vårt projekt är en produktion av en ny dynamisk webbplats åt Tandklinik.se. Syftet med webbplatsen är att den ska vara tilltalande både ur grafisk synpunkt och användarvänlighetsperspektiv. Webbplatsen ska dessutom ha ett komplett administrationssystem där man kan gå in och uppdatera eller lägga till innehåll på huvudsidan. Webbplatsen har funktioner såsom nyhetsbrevsutskick, målgruppsbaserad information och en jobbrekryteringsdel. Denna text beskriver hur vi har arbetat mot en extern uppdragsgivare och hur vi lyckats tackla vissa problem som just detta medfört.

Vårt projekt är en produktion av en ny dynamisk webbplats åt Tandklinik.se. Syftet med webbplatsen är att den ska vara tilltalande både ur grafisk synpunkt och användarvänlighetsperspektiv. Webbplatsen ska dessutom ha ett komplett administrationssystem där man kan gå in och uppdatera eller lägga till innehåll på huvudsidan. Webbplatsen har funktioner såsom nyhetsbrevsutskick, målgruppsbaserad information och en jobbrekryteringsdel. Denna text beskriver hur vi har arbetat mot en extern uppdragsgivare och hur vi lyckats tackla vissa problem som just detta medfört. Vi tar även upp hur processen från idé till själva utförandet har gått till..

Vår utgångspunkt för uppsatsen var att erbjuda en fördjupning i bankens, enligt vår mening, intressanta affärsmodell. Utifrån vår fallstudie presenterar vi hur bankföretaget integrerar externt producerade finansiella produkter och vi studerar modularitetstänkandets eventuella tillämpbarhet på externt producerade finansiella produkter. Vidare ska vi identifiera möjliggörare, interna resurser som möjliggör strategisk flexibilitet och dynamisk förmåga.I det förändrade konkurrenslandskapets spår följer ett behov av att komplettera den resursbaserade ansatsen med begrepp som strategisk flexibilitet, dynamisk förmåga. Strategisk flexibilitet och dynamisk förmåga ställer ytterligare frågor om hur dessa skall hanteras varvid begrepp som absorption capacity och modularitet ytterligare definierar hur detta uppnås. Vi skall i denna studie analysera vilka interna resurser, möjliggörare, som är centrala för att integrera externa leverantörers resurser som sina egna..